Ingmar Bergman

O Uicipeid
Jump to navigation Jump to search
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman (1966).jpg
Beatha
Ainm slàn Ernst Ingmar Bergman
Breith Uppsala, 14 dhen Iuchar 1918
Dùthaich Suecia
Cinneadh Suainich
Ciad chànan Suainis
Bàs Fårö, 30 dhen Iuchar 2007
Àite-adhlacaidh Fårö Church
Teaghlach
Athair Erik Bergman
Màthair Karin Bergman
Cèile Else Fisher  (25 dhen Mhàrt 1943 -  1945)
Ellen Bergman  (22 dhen Iuchar 1945 -  1950)
Gun Bergman  (1951 -  1959)
Käbi Laretei  (1959 -  1969)
Ingrid von Rosen  (11 dhen t-Samhain 1971 -  20 dhen Chèitean 1995)
Càraid Harriet Andersson
Clann
Bràithrean ⁊ peathraichean
Foghlam
Foghlam Oilthigh Stockholm
(1937 - : Ealain, Litreachas
Cànain Suainis
Gearmailtis
Dreuchd
Dreuchd stiùiriche fhilmichean, stiùiriche tèatair, sgrìn-sgrìobhaiche, sgrìobhaiche-dràma agus stiùiriche
Àitichean-obrach An t-Suain
Obraichean comharraichte The Seventh Seal
Persona
Fanny and Alexander
Autumn Sonata
Duaisean a fhuaras
Ainmeachadh airson duaisean
Ballrachd Acadamh Aimeireaga nan Ealan is nan Saidheans
IMDb nm0000005
www.ingmarbergman.se/
Ingmar Bergman Signature.png

B' e sgrìobhadair agus riochdaire nam film às an t-Suain a bh' ann an Ernst Ingmar Bergman (IPA: ɪŋmar ˈbærjman, Uppsala, 14 an t-Iuchar 1918 - Fårö, 30 an t-Iuchar 2007).[1] Tha e ainmeil taobh a-muigh na dùthcha aice airson nam film a rinn e an dèidh a' chogaidh: Det sjunde inseglet (1957), Smultronstället (1957), Persona (1966), Viskningar och rop (1972) agus Fanny och Alexander (1982).[2] Tha cuid dhen bheachd gur e athair nam film a th' ann. Bho 1937 gu ruige 1943 bha e na oileanach aig Oilthigh Stockholm, ged nach tug e ceum idir. Rinn e mòran obrach air Fårö, far a chaochail e.[3] Phòs an nighean aige, Eva, aig an sgrìobhadair Henning Mankell ann an 2008.[4] Rinn e iomadh fiolm còmhla ri Max von Sydow.

Obair[deasaich | deasaich an tùs]

  • (1944) - Hets
  • (1946) - Kris
  • (1946) - Det regnar på vår kärlek
  • (1947) - Skepp till India land
  • (1947) - Kvinna utan ansikte
  • (1947) - Musik i mörker
  • (1948Hamnstad
  • (1948) - Eva
  • (1949) – Fängelse
  • (1949) – Törst
  • (1949) - Till glädje
  • (1950) - Medan staden sover
  • (1950) - Sånt händer inte här
  • (1950) - Frånskild
  • (1951) - Sommarlek
  • (1951) - Nio reklamfilmer för tvålen Bris
  • (1952) - Kvinnors väntan
  • (1953) - Sommaren med Monika
  • (1953) - Gycklarnas afton
  • (1954) - En lektion i kärlek
  • (1955) - Kvinnodröm
  • (1955) - Sommarnattens leende
  • (1956) - Sista paret ut
  • (1957) - Det sjunde inseglet
  • (1957) - Smultronstället
  • (1957) - Nattens ljus
  • (1957) - Prästen i Uddarbo
  • (1958) - Nära livet
  • (1958) - Ansiktet
  • (1960) - Jungfrukällan
  • (1960) - Djävulens öga
  • (1960) - Såsom i en spegel
  • (1961) - Lustgården
  • (1963) - Nattvardsgästerna
  • (1963) - Tystnaden
  • (1963) – Daniel
  • (1964) - För att inte tala om alla dessa kvinnor
  • (1966Persona
  • (1968) - Vargtimmen
  • (1968) - Skammen
  • (1969) - Fårödokument 1969
  • (1969) - Riten
  • (1969) - En passion
  • (1970) - Reservatet
  • (1971) - The Lie
  • (1971) - Beröringen
  • (1973) - Viskningar och rop
  • (1973) - Cener ur ett äktenskap
  • (1973) - The Lie
  • (1974) - Trollflöjten
  • (1976) - Ansikte mot ansikte
  • (1976) – En dåres försvarstal
  • (1977) - Paradistorg
  • (1977) - Höstsonaten
  • (1978) - Rätt ut i luften
  • (1979) - Min älskade
  • (1979) - Fårödokument 1979
  • (1980) - Ur marionetternas liv
  • (1981) - Sally och friheten
  • (1982) - Fanny och Alexander
  • (1984) - Efter repetitionen
  • (1985) - De två saliga
  • (1986) - Dokument Fanny och Alexander
  • (1986) - Karins ansikte
  • (1992) - Den goda viljan
  • (1992) - Söndagsbarn
  • (1993) - Backanterna
  • (1995) - Sista skriket
  • (1996) - Enskilda samtal
  • (1997) - Larmar och gör sig till
  • (2000) - Trolösa
  • (2003) - Saraband

Ceanglaichean a-mach[deasaich | deasaich an tùs]

Iomraidhean[deasaich | deasaich an tùs]

  1. IMDB
  2. Stadsvandringar Uppsala
  3. Svenska Dagbladet
  4. Zenitkultur